RSS Flöde

Alldeles, alldeles… underbart

Niceville – Kathryn StockettNiceville
Kathryn Stockett (2009)
Inbunden – 471 sidor
Betyg: T T T T T

Det finns så mycket med den här boken som jag tycker om att jag inte vet var jag ska börja. Inte alls faktiskt. Hur beskriver man en bok som får en att känna i stort sett alla känslor som går att känna? Det finns så otroligt mycket hopp, sorg, rädsla, hat, glädje, tro, vänskap och kärlek i den här boken att jag nästan bubblar över inombords efter att ha läst den. Jag blir glad av Skeeter, Aibileen och de andra hembiträdena och de fruktansvärda hemmafruarna gör mig galen. Inställningen gör mig rasande. Och just därför skildrar den här boken problematiken med de svarta hembiträdena på ett så bra sätt.

Skeeter får idén att hon vill skriva en bok om hur det är att vara svart hembiträde i en vit familj. Men hur ska hon få hembiträdena att våga ställa upp? Speciellt i en stad som Jackson, där rasismen är totalt utbredd. Tillsammans med sin bästa väns hembiträde Aibileen smyger hon och försöker hitta möjliga intervjuobjekt. Men det går sådär…

Framför allt gillar jag styckena som är ”skrivna” av Aibileen. Jag kommer så otroligt nära henne och hon verkar vara en så stark karaktär som innerst inne skulle vilja göra uppror mot allt och alla, men situationen inte tillåter att få ta den plats hon vill. De stycken som är ur Skeeters och ett annat hembiträde, Minnys, perspektiv är också bra, men Aibileen är ändå min favorit. Och att boken är skriven på just det sättet; att alla tres liv skildras ur deras egna perspektiv. Det tycker jag väldigt mycket om.

Jag förundras över hur otroligt korkade människor kunde vara som höll så hårt på raslagarna och verkligen trodde på dem, och jag blir glad över att någon som Skeeter vågar ta tag i problemet. Visst, det är en skönlitterär historia, men så mycket känns så sant att det lika väl skulle kunna vara en biografi. Och på ett sätt önskar jag att det var.

Risken med en hypad bok är alltid att man blir besviken. Men inte med Niceville. Den är precis lika bra som sitt rykte och mycket mer därtill. Nu gäller bara att se om filmen lever upp till boken.

Annonser

Om TidningsIda

En smula om språk och läsning

Ett svar »

  1. Filmen täcker såklart inte alls, men jag gillade den mycket ändå.

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: