RSS Flöde

En överdriven Död

Postat den

Caipirinha med döden - Maria ErnestamCaipirinha med Döden
Maria Ernestam (2005)
382 sidor
Betyg: T T

En vacker (eller egentligen inte så vacker) dag ringer Döden på Ericas dörr. Dagen innan har hon blivit lämnad av sin man och är helt förstörd. Därför kommer Döden som en räddare i nöden. För han har inte kommit för att ta henne med sig, nej, hon har lång tid kvar att leva. I stället flyttar han in och gör henne till sin assistent. För Döden, han är egentligen en vanlig människa med ett extraordinärt yrke.

Han har visserligen haft yrket i flera tusen år, men han ser ändå ut som och beter sig som en vanlig människa. De åker tunnelbana, äter middag och dricker caipirinha tillsammans. Som ett helt normalt par. Till slut får också Erica börja besöka folk som ska döda, först tillsammans med Döden och sedan på egen hand. Vilket inte riktigt fungerar så bra och gör att hon och Döden kommer varandra ännu närmare.

Till en början gillade jag tanken på att Döden  var en helt vanlig människa. Lite som i Boktjuven, där Döden är trött på sitt jobb eftersom människorna inte längre har någon respekt för varandras liv. Tyvärr så når inte Caipirinha med Döden upp till de förväntningar som jag får i början av boken. Döden blir alldeles för mycket och slutet (nej, jag ska inte spoila) blir inte alls som jag hade velat. Alldeles för tråkigt och långsökt.

Någonstans halvvägs tröttnar jag på Ericas försök att vara döden och att försöka förklara för sina närmaste vänner och polisen varför hon flera gånger synts hemma hos personer precis innan de hittats döda. Det blir för mycket, för långt och för tråkigt. Jag hade klarat mig med hälften så mycket, hälften så överdrivet och hälften så konstigt. Döden blir för överdriven. Det som jag i början tycker om och nästan vill kunna tro på, ogillar jag starkt i slutet. Just vem Döden är och vilken vändning det tar.

Det är för mycket.

Annonser

Om TidningsIda

En smula om språk och läsning

Ett svar »

  1. Jag håller med. Det blir verkligen för mycket mot slutet. Helskruvat. Annars gillar jag Maria Ernestams böcker.

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: