Ofta läser man inte om böcker som man läste när man var liten när man blir äldre. Eller inte jag i alla fall. Ibland finns tankar om att jag skulle vilja göra det, men då drar jag mig för det. Jag vill inte förstöra det minnet jag har av en fantastisk bok genom att inse att den inte var så fantastisk som jag trodde. Det vore allt för synd.
Därför kanske det är bra att jag nu tvingas göra det motsatta. Det vill säga läsa en bok som jag inte tyckte om när jag var i fjortonårsåldern. I taket lyser stjärnorna föll mig inte alls i smaken, men nu läser jag den i ett annat syfte. Till en skoluppgift naturligtvis, annars hade jag nog aldrig gjort det. Och jag kan se vad jag inte gillade med den då, men jag kan också se en hel del annat som jag inte riktigt tänkte på då, just för att jag bara var fjorton.
Hur skulle det i så fall bli med en bok man verkligen gillade? Hittar jag ännu fler saker jag gillar? Eller hittar jag bara sämre saker?
En vacker dag kanske jag vågar försöka mig på det också. Vem vet.
TidningsIda 
För något år sedan läste jag om en drös hästböcker och lite andra favoritböcker från förr. Jag upptäckte att hästböckerna, som jag älskat så mycket, var platta och tråkiga, men många av de andra böckerna var fortfarande fantastiska. Jag tror det kan vara kul och värdefullt att läsa om, för jag tror som du att man kan se nya saker.